Skövde - staden som ingen behövde!

Ja, så brukade min gamle tränare Jan-Roger alltid skriva till mig i ett sms var gång jag åkte till Skövde. Det blev liksom en grej oss emellan. Han klanka ner på staden och jag lyfte dess fördelar. Ofta fick handbollen va tyngsta argumentet och att Skövde är mer cykelvänligt än Borås som oftast innebär en rätt lång tur i uppförsbacke åt vilket håll du än ska åt. Men när jag var uppe i Skövde tidigare i veckan så var det inte för handbollen eller stadens cykelvänlighet som jag uppskattade staden. Nej, denna gången var det stadens invånare som gjorde resan så lyckad som den blev. Eller bättre uttryckt, så var det Gabriels farföräldrar som gav mig lite skön och välbehövlig avlastning i några dagar. Jag behövde nog faktiskt Skövde denna veckan. Trippen dit upp kortade tiden som jag behövde va själv här hemma i lägenheten. Börjar nämligen krypa på väggarna här hemma, framförallt så har detta blivit allt mer påtagligt nu när David har varit borta. Det ska verkligen bli så otroligt skönt att snart kunna bo i vårt egna hus!