Vad fasen!

Nu känns det riktigt tomt efter G. Märks tydligt att han inte är här. Går nästan ta på tystnaden. Imorgon blir allt som vanligt. Skönt. Då ska vi hämta hem mamma och pappas lilla yrväder som haft några underbara dagar hos mojmoj och mojfaj.

Hjälpen vi fått har varit ovärderlig! Det är en trygghet. För att ha haft G hemma dem här dagarna... Alltså det hade ju inte blivit bra.

På tal om att inte bli bra!

Kom på mig själv innan, satt och kollade dart på Eurosport. Vad i helvete... Dart!?! Om innebandy är en skolidrott så är dart... Cafeteria-underhållning. Det stal en kvart av mitt liv.

Men jäklar vad skickliga dem var!

Och då var det kvinnor som kastade... ;)

Nej men ni förstår!

Gabriel behöver komma hem. Lägga tid på dart.

Det var sånt jag och Emma kunde göra förr. Kolla på hjärndöda "hobbys" och fundera på varför det visas på en sportkanal.

Som dart.

Och att stapla plastmuggar. De tävla alltså i det!

Helt allvarligt, de som börjar med sånt, det måste ju vara personer som är totalt odugliga på allt som kallas idrott! Men som ändå vill va bra på något...

Sen måste dem (eller någon iaf) va smart som fasen för de har ju övertalat en högt uppsatt att det här... Det är värt tv-tid!

Varför kan bara inte vissa acceptera att idrott inte är deras grej?

Jag har accepterat att tekniska prylar, dans och övrig akrobatik inte är min grej.

Självinsikt.

Det är bra grejer!