Jag vet att det finns många som ogillar måndagar av det skälet att helgen är slut och en ny arbetsvecka påbörjas. Jag har aldrig riktigt haft något problem med det. Men idag, idag vill jag inget hellre än att dra tillbaka klockan sisådär två dygn så att det kunde va fredag igen. Detta är ingen rolig måndag helt enkelt.
Gabriel är förkyld och har därför sovit ruggigt dåligt inatt. Han har vaknat flera gånger och mellan 03 och 04 var vi vakna tillsammans en hel timma. När jag väl fick honom att sova kunde jag inte somna om själv. 06.00 ringde klockan. 07.00 vaknade Gabriel. 07.25 stod snickarna i dörren och på tio minuter var mattor utlagda och rivningsarbetet av våra fönster hade påbörjats. Jag och Gabriel fick hålla oss i köket. Jag med min mycket välbehövliga kaffe och Gabriel med några leksaker och med hörselkåpor på. För oj vad det bankades, bonkades och sågades. Att sedan få Gabriel att sova sin förmiddagsvila inomhus kändes därför aldrig aktuellt. Så när han började klia sig i ögonen, som är första tecknet på trötthet, så var det bara att ta på sig regnjackan, bära ut vagnen och ge sig ut i ösregnet. Verkligen roligt! Och nu sitter jag på asfalten under taket till områdets samfällighetslokal och väntar på att Gabriel ska vakna. I en timma traskade vi runt, men klockan visar att det nu är dags för mat så därför vill jag hålla mig nära huset. Fast jag måste säga att jag drar mig för att gå dit. Jag hör nämligen ända hit hur det låter från sågandet och hamrandet. Enough is enough, helt enkelt. Nu får det va bra med renovering och liknande. Jag längtar så galet mycket efter att bara få va och njuta av att va föräldraledig. Jag hoppas därför innerligt att vi kan bli klara med det sista snart. Jag har fått nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar