5.30 Emma vaknar. Noterar att David ligger över gränsen för vad hon anser som tillåtet på hennes sida av sängen. Dessutom vänd åt hennes håll vilket innebär att allt Emma hörde när hon försökte somna om var Davids tunga andning bara några centimeter ifrån hennes öra. Inte kul. Hon funderar på att väcka honom och säga åt honom att flytta på sig, alternativt vända på sig. Struntar i det. Hon somnar aldrig om.
5.38 Liten i magen tycks vakna och är otroligt aktiv dagen till ära. Övar både kaströrelser och sidledsförflyttningar och kanske fallteknik också. Emma tycker nämligen att det känns som att liten gör typ ”kullerbyttor” ibland och det måste ju va fallteknik som övas då? Eller? Hur som, frågan är om liten är så aktiv just idag för att han/hon känner på sig att mamma kan behöva en bra start på dagen för att orka med eller om det är så att det är en liten shopoholic som ligger på gräddning därinne? Vi hoppas på det förstnämnda då ingen av oss är så glad i att gå i affärer!
6.00 Klockradion ringer. Emmas mobil ringer. Davids mobil också. Nu var det tänkt att vakna. Inte för en halvtimma sen. Emma stänger av klockradion och sin mobil. David har snooze-funktionen på och hans mobil fortsätter ringer frekvent i en halvtimma. Inte alls irriterade tycker Emma som också väljer att ligga kvar i sängen med händerna på magen för att känna litens rörelser.
6.35 Emma inser att David inte kommer att vakna av sin väckarklocka och knuffar lite på honom och säger åt honom att vakna. Får ett mumlande ja som svar.
6.50 Nu har Emma tröttnat på att ligga i sängen och på att David inte har vaknat. Knuffar till honom igen och säger åt honom att nu får han gå upp. Det fanns ingen frulle hemma och David hade under fredagskvällen gått med på att köpa frallor på lördagmorgonen. Emma lät honom veta att hon minsann varit vaken sedan halv sex, att hon nu började må riktigt illa och att hon behöver frukost snarast. Dessutom så var han ju tvungen att skynda sig så att han han få i sig frulle innan han skulle iväg och hjälpa en god vän att flytta en sak innan Peter och Malin kom. David klev upp. Hur skulle han vågat annat?
7.15 Emma kliver in i duschen. David åker och köper frallor
7.25 David kommer tillbaks, vilket måste innebära ett personbästa i tid som det tar att handla frallor. Ibland när David åker iväg och handlar frallor eller något litet på ICA Byttorp så förundras Emma över hur lång tid det tar och missar sällan att nyttja tillfället till att upplysa om att hon faktiskt hade gjort det snabbare om hon så hade gått. David brukar konstigt nog aldrig ge en motkommentar i de lägena. Kanske tyder det på att han vill att det ska ta så lång tid? Undra varför? Har så enkla saker som frall-, mjölk- och clementininköp blivit guldkantade tillfällen att andas mån tro?
8.04 Äter frulle tillsammans
8.19 David berättar om att han har satt en budget Max 2000 kronor får Gekåskalaset gå på. Emma sätter julmusten i halsen och skrattar till. Hon berättar att hon verkligen hoppas att de inte överstiger den summan (Föga visste vi då hur fel det skulle visa sig att vi båda hade…)
8.22 Emma: Du, hittar du till Ullared eller? David: Va, skojar du eller? Hittar inte du? Emma: Jo, alltså jag tror det. Är bara lite osäker på vilken väg vi ska lägga oss på ut ur Borås. Har ju aldrig brytt mig om att notera det. Har ju bara åkt med vettu. David: Va fan, vi får la kolla Eniro då. (På vägen till datorn hinner David ringa upp Peter och fråga om de hittar till Ullared från Borås och inte helt överraskade hade varken han eller Malin någon aning om det. Varför skulle de liksom? Det hela känns i vanlig ordning jäkligt välplanerat)
8.37 Peter och Malin ringer på dörren. Malin springer på toa och David och Peter pratar skämtsamt om vad de egentligen gett sig in på som har gått med på att åka till Ullared. Peter frågar om vi har gjort någon lista och vi svarar att vi inte hunnit, att vi nog klarar oss utan. Hans himlande med ögonen tillsammans med kommentaren ”Har ni INTE gjort någon lista?!” får oss onekligen lite osäkra. Är det liksom en oskriven regel att man (läs plånboken) inte överlever en Ullaredstripp utan en välplanerad lisa i hand?
8.47 På plats i bilen. Bye bye Byttorp! Hello Ullared!
8.55 Stopp på Statoil på Hedvigsborg. Emma hade kommit på att hon ville ha kaffe och såg dessutom till att en dubbeldaim blev inhandlat. David förstod direkt varför och förklarade för Peter och Malin att Daimen bör ses som en förhållandeförsäkring därnere i Ullared när Emmas blodsocker börjar falla. Här skulle det inte bli några five across the face idag inte!
9.10 David: Emma varför åker vi på 27:an? Skulle vi inte åka på 154:an hela vägen? Emma: Inte vet jag, du har la kört fel. David: Jag? Emma: Ja, inte är det väl jag som kör heller? David: Nej... Peter: Där har hon en poäng faktiskt! David: Men ska vi ligga på 27:an? Emma: Jag får la kolla i mobilen då! (Kort därefter...) Emma: Ja, du är rätt David. Om ett tag kommer en korsning. Då ska du ta höger mot Svenljunga och Sexdrega. Jag vet inte vad det står på skylten, men då hamnar du i alla fall på 154:an och den ska du följa ända till Ullared.
9.36 Alla fyra sitter och diskuterar/reflekterar över vad vi egentligen kommer att möta därnere i Ullared. När vi tror att vi kommer in på Gekås och så vidare. Följande är ett litet smakprov på hur det lät. Peter: …och så ska vi stå i kö, hitta parkering! Malin: (avbryter Peter och svarar världsvant) Men herregud, det finns en miljard parkeringar ju! Peter: Ja det är just det som skrämmer mig….
Resten av bilresan ägnas åt att prata barn, föräldraledighet, fotboll och den blivande New York-resan som vi fyra planerar att åka på om fem år. Hur mycket måste vi egentligen spara ihop innan dess? När är den bästa tiden att åka? Våren, säger Peter. Men när sjutton är det vår i New York? Googla på din mobil Emma, säger David. Sedan följer en diskussion om vad som är det bästa sökordet för att få upp den informationen.
10.10 Framme i Ullared. Ett gapskratt utbryter i bilen när vi ser hur lång kön är. Helt sinnessjukt verkligen. Orkar vi verkligen detta tänkte vi nog alla. Eller nej, inte Malin. Hon var fortfarande förväntansfull.
10.12 Emma och Malin blir avsläppta för att kunna haffa några av de sista kundvagnarna på ett ställe medan David och Peter åkte vidare för att hitta parkering.
10.16 På plats i kön
10.32 Malin och Emma har nu rört sig 150 meter framåt i kön. Än syns inte skymten av David och Peter. Malin har hunnit gå på toaletten och byter nu av Emma vid vagnarna så att hon kan gå.
10.35 David och Peter dyker upp. Står i kön i tjugo minuter innan de två väljer att gå in i en affär och kika istället. När de väl dyker upp igen har de köpt med sig kaffe. Uppskattat? Nej. Emma mötte David med kommentaren: "Har du köpt kaffe till mig? Vet du hur vätskedrivande det är? Hur fasen ska jag klara mig därinne om jag dricker mer kaffe, jag som redan behöver gå på toaletten så ofta ändå?" Tack för den!
Notis: Fem minuter senare var kaffet ändå uppdrucket!
Notis: Fem minuter senare var kaffet ändå uppdrucket!
 |
| Davids tålamod är slut och vi har inte ens kommit in på Gekås |
11.40 Noterar vi att vi är drygt tre utkast ifrån entrén.
11.55 INNE!
12.15 Emma behöver gå på toaletten igen och ställer sig i ännu en kö. Otroligt inspirerande!
12.20 Mot bebisavdelningen.
Vilken färg är egentligen snyggast på spjälskyddet? Är detta ett vettigt mått på täcke? Ska vi skippa kudde? Behöver man en amningskudde? Vad är det för skillnad mellan latex- och silikonnapp? Hur många handdukar ska vi köpa? Plastad frotte, det ska la va bra?
13.25 Bebisavdelningen gjord. Noterbart är att David, som inte är någon spenderare egentligen, tyckte att vi nog inte klarade oss med en kit med nagelsax och nagelfil utan nog behövde två. En hemma och en i skötväskan. Man kan aldrig veta när man behöver det menade han på. Högst oväntat handlande från honom.
13.36 Mötte upp Peter och Malin och begav oss mot fiket.
 |
| David parkerar vår kundvagn |
13.39 Toalettbesök igen.
14.10 Fikat klart. Frallan kändes nödvändig, bullen var mest bara god men kändes välförtjänt en slitig dag som denna. Mot barnklädersavdelningen.
Ska man ha fötter eller inte på pyjamasen? Vilken storlek ska vi köra på? Är denna verkligen brun, färgen ser väl mer ut som en konstig version av grönt? Vita sockar är la snyggare än de där marinblå? Kan vi verkligen klä vårt barn i en sånhär eller ser det ut som ett får då?
15.38 Panik! Tanken var att vi skulle hinna med en sväng på heminredningsavdelningen också. Emma ville hitta julklappar till julklappsspelet med släkten och dessutom ny förvaring till alla saker på toaletten. Men vi båda gav upp. Det kändes inte värt det. Fy för allt folk. Vi ville bara hem.
15.48 Ungefär fyra timmar och 106 prylar senare (vem sjutton la i alla de sakerna i vagnen?) gick vi mot kassan. Enough was enough!
15.50 På plats i kön och nu var det märkbart att orken var slut hos oss båda. Vi störde oss på alla runt omkring oss. Visste inte hur vi skulle stå för att hitta en bekväm ställning för kroppen. Vi var hungriga och ville bara ut. Save us! Någon!
15.33 Free at last! Free at last! Frisk luft kunde äntligen inandas. Ja, för tro det eller ej så överlevde vi både Gekåsupplevelsen och beskedet från kassörskan om att vår budget var hyfsat överskriden. Vi kan kalla den sprängd.
Reflektion: AJ i både huvud, kropp och plånbok. Was it still worth it? Jo, vi tror nog det. Är vi nöjda? Absolut! Med oss själva. Vi tycker att vi klarade oss igenom upplevelsen riktigt bra.
Kommer vi besöka Ullared snart igen? Hell no!
Word!! så in i h-e roligt skrivet! Tillsammans fixade vi det! Nästa gång (hmmmm....) har E eller M tagit körkort och då slår jag ner röven i er soffa och rör mig inte därifrån. Gekås igen? Heeeeellll Noooooooooooooooo!
SvaraRadera