"Som en chokladkaka..."

Söndag kväll och ännu en vecka är till ända. Det rasande tempot som de tidiga höstveckorna förflöt i tycks ha försvunnit i samma veva som oktober blev november. Denna vecka har gått otroligt segt. Timmarna har krupit fram på jobbet och kvällarna har känts evighetslånga trots att de har varit fyllda med aktiviteter. Jag vet inte, men min teori är att det beror på mörkret. Regn och rusk i november månad är inte direkt någon stämningshöjare. Allt blir verkligen så oerhört grått då. Att varken jag eller David fick någon direkt vila förra helgen tack vare vår storstädning här hemma har säkerligen påverkat oss också. I måndags och tisdags gick vi runt här hemma som två zombies. Båda med en längtan om att fly vardagen lite. Så nu är en hotellweekend i Göteborg inbokat nästa helg och som vi ska njuta. Vår tänkta resa till Rom i somras ställdes in på grund av mitt illamående och våra planer om att eventuellt dra till Manchester pausades också, men en helg i Göteborg kändes både lagom, rimligt och välförtjänt.

Apropå veckor. Imorgon går vi in i graviditetsvecka 29 (28+1). För icke gravida kan jag förstå att detta med veckor känns helluddigt, men som en längtande blivande förälder upplevs detta som mycket angeläget. Som nu när vi går in i vecka 29 till exempel, så är det inte utan att lite av den oron som vi stundtals har kunnat känna börjar att lägga sig. Vi har nått sjunde månaden och tre fjärdedelar av graviditeten är passerad. Vid denna tidpunkt bör vår Liten enligt böcker vara någonstans mellan 35-38 cm lång och väga ungefär 1.1 kg och skulle han/hon vilja komma ut nu så är chanserna goda att han/hon klarar sig bra. Att bocka av veckor ger alltså en lättnadskänsla. Varje passerad vecka för en ett steg närmre målet, att äntligen få träffa vårt barn!

Jag berättade nyss för David att jag läst att bebisen från och med nu förväntas öka cirka 200 gram i veckan. ”Som en chokladkaka” fick jag som svar, vilket omedelbart fick mig att dra slutsatsen att jag definitivt ska undvika att äta chokladkakor framöver. En viktökning på 200 gram hos bebisen plus förtäring av en chokladkaka i den storleken blir 400 gram. Det låter aldrig bra. Bäst att hålla igen. Med start imorgon. Idag har jag nämligen redan hunnit äta en riktig kaloribomb till chokladtårta som Antonio bjussade på efter A-lagsmatchen. Och oj oj oj…vilken delikatess det var! Sanna mina ord. Jag, Victor, Anton, Martin och Velin såg nog barnsligt nöjda ut där vi satt på träbänken och smaskade chokladtårta samtidigt som vi tittade på B-lagsmatchen. Mums, I say! Velin grät inte direkt några floder när han dessutom fick äta upp bottenskrapet i formen. Utan tvekan söndagsmys på hög nivå!

Ja, mys är verkligen ett bra ord för att beskriva denna helg i allmänhet. Som ni nog förstått så gav Liten oss en höjdarstart på vår dag igår. Lyckan var total resten av dagen och på kvällen träffade jag mina oldies but goldies, vilket alltid får mig att känna mig kär i livet! Ett fint samtal med David innan jag gick och la mig fick mig sedan att somna både gott och rofyllt. Idag har jag spenderat hela dagen i hallen. Först spelade A-laget mot Trollhättan HK (läs matchreferat här) och sedan B-laget mot HK Lidköping U. Att sitta där som åskådare på träbänken är aldrig en höjdare ur det avseendet att jag saknar att lira så fruktansvärt mycket. Fast idag, med så många underbara vänner bredvid mig, så tar lyckokänslorna ändå över. Jag hoppas att ni alla vet hur mycket ni betyder för mig!?

Nu börjar min kropp göra min uppmärksam på att det är dags att gå och lägga sig och det förnuftigaste är väl att lyssna på de signalerna. David sitter och arbetar med sina intervjuer till C-uppsatsen och det bär mig lite emot att lämna honom ensam uppe. Jag vet vad långa, ensamma pluggnätter kan göra med en och det är ingenting jag önskar David direkt. But a student’s gotta do, what a student’s gotta do I guess...

Tack och lov att det iallafall bara är fem arbetsdagar kvar tills vi kan sätta oss i bilen och åka till vår hotellweekend i Göteborg. Oh boy, som vi längtar! Ge oss fredag nu tack!

//Emma

Rikslarm! Rikslarm! Rikslarm!
David låter hälsa att kamelerna är på framfart i Sverige. Efter två dagar i Göteborg så lyckades de spela sig till en tredjeplacering i Broccoli Cup. Läs mer om vägen dit här!