Det är jag. Personifierad. Trygghetsmänniska ända ut i fingerspetsarna. Senaste exemplet är från idag då jag var med ett par kamrater från högskolan och käkade Thaibuffé. Testade jag något nytt? Icke. Såg något grönt i maten. Min kvalificerade gissning säger att det kan ha varit broccoli. Relativt nyaccepterat att intaga. Lite halvrebelliskt. Galet. Är mitt beteende fruktansvärt trist och… ja trist? Förmodligen, men vad fasen ska man göra? Passar mig bra.
Det sträcker sig långt utöver maten. Saker ska vara som det brukar, eller snarare där de brukar. Kontrollen till tv:n har sin gjutna plats på fåtöljens armstöd. Emma har försökt att lägga dem på bordet ibland. Icke. Där går gränsen. Text-tv måste alltid vara nära till hands. Tror hushållstjänstekvinnan att hon kan röra om hur mycket hon vill här? Man skulle ju kunna tro att hon bestämmer här. Sant. Förvisso. Men man kan ju alltid låtsas. (Vet att man inte ska börja en mening med ett Men, MEN nu blev det så. Igen.) Det får tydligen skrivas i bloggar utan någon djupare eftertanke på grammatikens alla regler. Säger ”dom” som vet. Glädjer mig då det lär bli tillräcklig dos av det i skolan.
Terapi.
Hur blir man som pappa? En trygghetspappa med rutiner? Tveksamt. Kommer nog bli lite mer snurr på sakerna här hemma har jag förstått av nära vänners tidigare erfarenheter! Lär väl vara prylar över allt, bollar i hela lägenheten, fast det ser jag som positivt. Hellre 235 bollar i lägenheten än en i skogen. Eller vad är det man säger? Känner jag mig själv rätt så antar jag att jag kommer ledsna ganska omgående på att jaga bollar och låta dem vara. Snarare uppmuntra till kaos! Ett bollhav. Låter ju löjligt bra, så vill jag ha det och barnet säger inte emot vilket gör att vi är två mot en. Hushållerskan får ge sig.
Varför hushållerska? Hon kan ju inte ha semester jämt. Curlat i åtta år nu. NU sätter jag ner foten!
Nej, jag vet. Det håller i kanske en kvart till, tills hon läst detta. Då är vi på ruta ett igen. Hon säger, jag gör. Fast det var ju trevligt att leka med tanken i alla fall, att slå sig fri från piskan för en kort stund. Utopi är nog ordet jag söker. Nirvana kanske? Finns några till. Svårdefinierad känsla då jag aldrig fått uppleva den.
Men en dag...
...och i alla fall i en minut.
Dagens (sken)Graviditets Dilemma: Hur fasen får man sin sambo att agera hushållstjänst oftare?
Nu är ju som sagt inte livet så enkelt alla gånger. Om ens någon gång? Emma skrev i sin blogg att jag gått med på att hon skulle skaffa Spotify till mobilen. (Tror jag det var) Vad skulle jag säga? Ett nej? Tjena… Vem hade plockat upp spillrorna från en ledsen gravid kvinna? Förmodligen jag ja, försökte förtränga för en kort sekund att jag är en toffel. I slutändan hade hon ändå fått som hon velat, plus att jag fått städa upp efteråt. Tog fågelvägen kan man väl säga. Sen gör det ju inte så mycket att vi fick sälja bilen, lägenheten och våra prylar. För Emma fick sin vilja igenom och husfriden är räddad. Igen. Borde ju egentligen ses som någon form av lätt överviktigt superhjälte? Inte? Nej nej. Döda den drömmen också. Dödas på löpande band här. Ingen positiv trend direkt.
Tre dagar kvar. Sedan ultraljud. Uj uj, då får vi se vem som har rätt. David vs. Emma. Jag tror på tvillingar och Emma på en. Vi får se. Min magkänsla säger två. Min mage är enorm vilket ger en otroligt stark känsla! Så det borde vara så. Fast vi får se. Något säger mig att det kanske skrivs en rad eller tre om det här sedan.
Nu hojtar hemtjänsten. Mat. Jag gillar den här dagen. Först så diskade hon, sedan dammsögs det och nu mat. Löjligt bra. Snälla väck mig inte.
Tack Tommie för att du kom på besök, det var därför hushållstjänsten vaknade till liv. Jag låtsas som om det var för den goda gärningens skull och en utsliten sambo. Jag vet att så inte är fallet.
Fast jag låtsas.
Påminnelse till den glömske. Läs inläggen med ironiglasögonen på. Jag skriver sanningen, oftast. Min sambo är dock helt underbar och fantastisk, fast det är ju inte lika roligt att skriva om... Kommer snart ett snällt inlägg. Tur att jag har yttrandefriheten att luta mig tillbaka på. Även om det kan tolkas som hets mot folkgrupp ibland. He he. Givetvis med glimten i ögat. =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar