måndag 27 september 2010

Imorgon - missbrukat.

Välkommen till bilservice, var god dröj! 90 minuter. De ville att jag skulle vänta 90 minuter på att de skulle serva min bil! På Viared. Hur fasen dödar man 1.5 timme på Viared? Ett stort industrifält! Tack för den. Blev en tre minuters promenad till 7Eleven, köpte en GT och en flaska vatten.

Är det vardagslyx?

Tre minuter tillbaka. En minut tog det att dricka upp vattnet. Tio att läsa tidningen. 17-18 minuter hade jag sedan dödat. Av 90. Sen satt jag där och ugglade som en idiot. Skjut mig, tänkte jag först. Efter att jag börjat grubbla så började jag minnas vad vänner sagt till mig, efter graviditeten så kommer du att älska stunderna då du går och handlar, åker och tankar, slänger soporna. Kanske skulle jag ha uppskattat de övriga cirka 75 minuterna jag fick där, tillsammans med en kaffeautomat?

Ett foto jag tog i Skövde för ett bra tag sedan.
Fick det lämpliga namnet "Tomorrow"!
Det är nog vardagslyx. Inte idag. Men imorgon.

Imorgon. Världens mest missbrukade ord? Ja, jag tror nog det. Tänk så jäkla många gånger man sagt att man ska göra något ”imorgon”, men som aldrig blir gjort. Finns inte någon som sitter och stirrar på skärmen som aldrig sagt så. För skulle man ha sagt det så skulle man inte haft tid att sitta här. Då skulle det istället ha tvättats, städats, gjorts rent fönster, plockats på vinden, tränats, gjorts läxor, snickrats ihop någon IKEA möbel och så vidare…

På tal om IKEA, det fick mig att tänka på det som komma skall, jag och Emma har kikat på datum då vi ska ta oss några shoppingturer. Dels till IKEA men även Ullared, ”dom” har sagt att det finns billiga barnsaker där. ”Dom” kan väl betala också? Nåväl, hur som så får vi med oss trevlig sällskap! Nu är det bara att hoppas att Arne är på G, så det blir lite bra fotboll på TV:n som vi kan spana in medan töserna får VISA-kortet att glöda!

Sister Hazel. Ägna dem en stund. Skönt för öronen!

Vi spanar även på en resa till Manchester i början av November. Som en slump spelar United hemma just den helgen, it´s a sign! ”Dennadära” måste ju skolas in tidigt. Nog för att jag gjorde ett undantag och besökte Emirates, men ska Emma med så måste det ju göras ordentligt! Barnet måste ju få smaka på atmosfären! (Och jag på United-prylarna som finns…)

Vi får se vart vi landar. Ullared är spikat i alla fall! Long time no see, får se hur kaotiskt det är! Är det för jäkligt så får jag leva på det trevliga sällskapet, som sagt!

Det är mindre än halva tiden kvar på graviditeten. Hoppsan! Kanske är bra att Emma tagit tag i det här så vi kommer iväg och handlar i god tid. Min ”dagen innan”-mentalitet kanske inte passar så bra i just det här fallet. Kan nog till och med jag vara benägen att hålla med om. Av två anledningar, en höggravid Emma på IKEA? Kyss mig… Nej tack! He he! Andra anledningen, man vet ju fasen inte när ”dagen innan” är. Ett litet problem!

Är Amanda Jensen Sveriges svar på Pixie Lott? Låter så.

Var tydligen höstmarknad här i stan i helgen som gick. Så sanslöst skönt att helgen var fullspäckad med handboll! Då fanns en ursäkt till att inte gå dit? Går folk ens på marknad längre?  I Borås verkar gemene man göra det. Fast utanför sjuhärads gränser? Går folk på marknad? Undrar också vad knallarna häromkring köper på en marknad? Vad jag minns av marknader så fanns det ballonger, leksaker och godis. Väskor vill jag minnas att det fanns, och fanns det finns säkert en hel del ”made in Taiwan” t-shirts. Borde inte dagens ungdomar komma på ett mer modernt sätt att möta gamla traditioner?

Jag menar, ses i verkligheten, hinns det verkligen med? Herregud, det finns ju MSN och SMS! Hallå, vem ödslar tid på att träffa sina vänner i verkligheten? Vilken bortkastad tid. Då kanske man måste möta någon med ögonen. Ungdomarna idag kanske väljer Blocket eller Tradera istället. Same, same but different?

Dagens Graviditets Dilemma: Sänka sin skengravide sambo med en rak höger. Ja, jag skrev skengravide enbart för att det skulle vara mer synd om mig.

Idag kom det fram, Emma har narrat min goda sida på jobbet. Min (emellanåt) otroligt trevliga sida. I McDonaldskön. När man kör i Drive in:en och pratar med en stolpe.

Stolpen: Välkommen till McDonalds, vad får det lov att vara?
Jag: Två Big Mac & co, tack.
Stolpen: Dricka?
Jag: En Cola, tack. Och en fanta, tack.
Stolpen: Något mer?
Jag: Ja tack, en hamburgare också, tack.
Stolpen: Var det bra så?
Jag: Nej, jag skulle vilja ha en currydip också, tack.
Stolpen: Något mer?
Jag: Nej, tack.
Stolpen: Då blir det X-antal kronor i nästa kassa.
Jag: Okej, tack!

Det är väl inte överdrivet? Åtta tack på en så kort dialog, det är ju till att vara trevlig. Fasen vet vad de hittar på med maten annars! Fast jag skulle inte vilja byta jobb med stolpen. Även om min otroligt trevliga sida skulle passa bra in där! Tänk så otrevlig man skulle kunna vara. Fast Emma är lyckligt lottad som har en så himla artig och trevlig sambo. Kanske inte hela tiden och varje dag men i alla fall i kön till McDonalds. Varje gång.

Det framgick aldrig ur Emmas avslöjande vad arbetskollegan (Vet inte om hon vill ha sitt namn utskrivet här, därav benäms hon som ”arbetskollegan") egentligen tyckte om det hela. Det blir jag väl varse om längre fram i livet. Som om det vore nog med att hon sågat min goda sida på jobbet, nej nej. Fick mig en känga i bilen också. ”Det vore mycket trevligt att träffa ”arbetskollegan” och hennes kille någon gång, de är ungefär lika gamla som dig…” Tack för den! Five-across-the-face, och det som ett led i diskussionen om att jag varit fööör snäll. Undra varför jag inte fortsatte diskussionen om att Emma emellanåt borde få lite av min snälla sida!?

*SMACK!*

Ja, just det. Därför.

Folk skickar sms för att låna pengar, pratar i stolpar för att få mat i ett hus längre bort, anställer andra som ska byta däck på bilen, vi hatar folk som ringer och försöker sälja saker – samtidigt som det egentligen är jättetacksamt då man inte ens behöver leta efter något nödvändigt som gratis kalsonger som kostar 499kr att frakta. Fast kalsongerna är ju gratis. Man skulle ju kunna säga att många människor i Sverige inte förtar sig direkt.

Själv är jag givetvis en hurtbulle.

Eller jag äter i alla fall bullar. Räknas det? Fast imorgon, då…

På tal om bullar och fika, ett tips till er som ska göra massor imorgon istället. När er gubbe/gumma är på taskigt humör och är allmänt grinig, fråga om du ska gå till ICA och köpa en Butterkaka! Högklassigt David-skämt som inte alls fungerar! Välbeprövat. Har gått så långt att jag numera bara behöver fråga om jag måste gå till ICA. Smäller direkt. ”Jävligt roligt, tycker du att det var bra timing på det skämtet eller?” I stil med det har det ju låtit några gånger. Inombords skriker jag: "Jaaaaaaa!" Utåt sett är jag oftast mer lågmäld.

Notis: Det behöver inte vara under graviditet/skengraviditet, men det ger bättre effekt då!

Är fortsatt orolig. Emmas underbara och trevliga humör fortsätter. Känns inte bra. I lördags hade hon ordnat tacos och lite morotsdip till efterrätt. Hur mysigt och gott som helst, Emma hade lyckats krydda köttfärsen på ett lysande sätt! Hon gillar när det brinner i käften (inte verbalt, men kryddmässigt) och jag är en mjukis (inte bara fysiskt utan även psykiskt). Ska inte vara för starkt och inte gärna några nya smaker. Trygghetsmänniskan David var lyrisk över hela måltiden och njöt i soffan till levande ljus. Visst låter det suspekt? ”Det är det som är kärlek, David” kanske någon tänker, Oh, shut up! Efter åtta år så vet jag att något är i görningen. Humörsvängningar, som för tillfället inte svänger, ligger farligt nära till hands!

Nu ska jag smyga ut och se om jag kan få låna soffan en stund…

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar