onsdag 1 september 2010

Tummen upp för David!

Ni kanske minns att jag berättade att jag skulle ha en inskolning på jobbet där barnen med deras föräldrar aldrig dök upp? Hur kom det sig? Jo, några dagar senare fick vi reda på att de inte längre var intresserade av platsen. Idag skulle jag ha en ny inskolning men inte heller dessa dök upp. Ringde upp dem och möttes av en svarare som lät mig veta att numret inte var i bruk. Tröttsamheten i det liksom! Inge kul. Så i dagsläget har vi två platser över, vilket givetvis aldrig är bra. Vi får la se hur det hela löser sig framöver.

Annars har jag haft en grymt rolig dag på jobbet. Hade öppningen idag och kunde väl i och för sig knappast klassas som vaken förrän kaffet var bryggt och första koppen var intagen. Är fantastiskt trött nu för tiden. Både på morgonen och på kvällen. Egentligen hade jag nog kunnat gå och lägga mig så tidigt som 19-20 och ändå sovit hela natten, hela veckan. Antar att det är graviditeten som tycker att illamåendet inte var nog, utan gärna gör mig lite (eller ursäkta mig, jag menar mycket) trött dessutom. Trist tycker jag. Inte tröttheten i sig, den går ju att åtgärda genom att gå och lägga sig såklart. Utan det tråkiga är att det går ut så mycket över David här hemma. I och med att han är borta på träningar så ofta, så är det egentligen bara på kvällarna efter typ nio som vi ses och då är jag ett vrak och känner mig inte på humör för något. Eftersom han är gjord av guld så försöker han dock snarare att pusha mig till att gå och lägga mig istället för att jag tvingar mig själv till att sitta uppe med honom. Han säger att det inte gör något och jag vet att han menar det, men jag känner mig usel. Jag vill ju umgås med honom. Men jag gissar att det gäller att lyssna på sin kropps signaler nu för tiden. Jag har ju inte bara mig själv att ro om längre...

Många frågar mig om jag fortfarande mår illa och fram till förra veckan så gjorde jag det nästintill varannan dag om inte varje. Men inför helgen när jag skulle åka till Fredrikshamn med grabbarna, så fick jag rådet av en arbetskamrat att köpa åksjukeband som också sägs hjälpa på graviditetsillamående. Det ska tydligen fungera som en form av akupressur där en speciell punkt i handleden stimuleras, vilket leder till minskat illamående. Med ingenting att förlora valde jag att testa detta förslag och sanningen är att jag knappt har mått något illa sedan i fredags. Om detta beror på att banden faktiskt hjälper eller om det är ren skrock har jag ingen aning om, men vem bryr sig om det! Så länge det funkar någorlunda så tänker jag fortsätta köra med det även om det ser löjligt ut med två svettbandsliknande band runt handlederna.

Dagens glädjeämne är i övrigt att jag nu har fått grönt ljus från David till att ordna ett Spotify Premium-konto till mig så att jag kan lyssna på spoten när helst jag önskar. Jag försökte sälja in det som en nödvändighet för mig, vilket han inte köpte. Men han tyckte ändå att det var okej eftersom jag jämt lyssnar på musik när jag är påväg någonstans OCH här hemma med för den delen. Tummen upp för dig David! Du är bra skit, som vi skulle sagt inom handbollen!

Nu ska jag vika lite tvätt innan jag ska bänka mig i soffan för att se Slangen och gubbarna krossa sitt motstånd på fortet. Gillar inte programmet egentligen, men Bengangubbarna är ALLTID underhållning. Så är det med det!

Ha det gött!

//Emma

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar