måndag 14 februari 2011

Hightower junior!

Voine!

Först och främst var det inte våldsamt roligt och kliv upp i morse och se hur Emma och Gabriel låg underbart nedbäddade i sängen. Inte kul alls. Idag skulle jag alltså till jobbet för första gången efter nedsläppet. Nedkomst låter för ordentligt. Kändes jobbigt och rätt tufft.

Kom till jobbet och vips så var man inne i ruljansen igen. Fast de där stunderna då det var lite lugnt så gick tankarna direkt till mina två favoriter. Då blev det blytungt. Samtidigt så lyftes man av alla härliga arbetskamrater som visade ett underbart bemötande - Det är ett gäng goa gubbar och gummor! Då blev man genast på gött humör…

Kan de som borrar i vår trappuppgång vänligen sluta med detta.

Så det var en tung start på dagen men den blev bättre allt eftersom! Skönt! Det var väldigt lugnt med barn också, kan det varit 10st kanske? Mer Sportlov åt folket!

Har för ett bra tag sen satt en påminnelse på min mobil om att det är alla hjärtans dag idag. Den ringde en stund efter att jag kommit hem, sjunkit ner i fåtöljen, bjudits på alla hjärtans dag-fika av Emma. Då förmådde den att påminna mig.

Det tackar jag för.

Eftersom jag inte faller för det där kommersiella påhittet, alla hjärtans dag, så kände jag mig nöjd. Smått stolt. Jag lyckades stå emot alla affärers reklam och Emmas ”David-vänligen-läs-mellan-raderna-när-jag-pratar” samtal. Jag stod emot. Stentuff, iskall och nästan hänsynslös.

Fast nej.

Det blev en kamera för ca 3500. In my face.

Faaaast till mitt försvar så är det något vi pratat om i perioder. Emma lade in en liten stöt om det för ett tag sen, dryga veckan innan. Lär varit planerat. Så det har varit på G. I vanliga fall så hade min kära sambo fått nöja sig med ett linsskydd.

Och jag två veckor på golvet. Men det hade det varit värt!

Fast vi har ett hårt golv. Trä, men det känns som betongen under tränger igenom… =) Vad har jag gjort på golvet, kanske ni undrar? Om inte, så hoppas ner två rader. Annars läs vidare. Jo, det är ju så att Gabinho har legat några gånger på golvet och då har valrossen fått göra sällskap för att lugna det lilla knytet.

Skrev om Foppa i förra inlägget, om jag inte minns fel. Skrev om alla hans meningslösa comebacker. Den nuvarande, eller senaste, varade i två matcher. Det är synd att hans tidigare fantastiska prestationer ska svärtas ner av de här försöken att komma tillbaka. Blir bara patetiskt. Att inse när storhetstiden är förbi är också en skicklighet. Där har han kammat noll kan man säga. Utan att skämmas.

Någon ”anonym” skrev om kisskydd för småbarn och länkade till en sida. Helt suveränt! Percis hur bra som helst! =D Det förtjänas att lyftas fram även här och inte försvinna bort i en kommentar till ett inlägg. Det är ju en fantastisk idé!

Jag bockar och bugar, som ett tack för hjälpen. Du har sparat mig många tvättar! He he he!

Här kan ni se dem: Kisskydd!

Jag är ett matematiskt geni och här besannas min teori om att Gabriel kommer bli ett handbollsproffs. Som Emma tidigare skrev så visade besöket på BVC att han hade växt 3 cm på en vecka.

Det innebär att han på ett år kommer att växa 1m 56cm.

När han är två år så kommer han vara ca. 3m lång. Enligt mina beräkningar. 3.12m + 54 cm han är idag. 3.66m lång.

Vem vill inte ha en 3,66 meters grabb i laget?

Sååå skönt! Nu behöver jag inte oroa mig så mycket mer för det. Skönt. För att vara över tre meter och dansa balett kan inte vara optimalt? Finns inte så långa klubbor – så fjantbandy är ute ur leken.

Kan göra ett undantag och ringa Sir Alex. Kanske kan vara acceptabelt. Förutsatt att jag får lite småprylar att fylla min United-toalett med.

Får sova på saken.

Fast så kanske man inte ska skriva om man är pappa till en två veckor ung son?

På tal om son… man kanske ska ge sig ut och vara lite social. Har hört att han vaknat till liv därute. Faller i koma efter att ha fått mat.

Skönt.

Då vet jag med säkerhet att han är min son.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar