Än mindre när man lagt sig 00.30.
Den är rätt jobbigt. Men gillar Shark Tank och var tvungen att se det igår. Fascineras av entreprenörsprogram. Mycket tack vare att jag själv gärna velat vara en egenföretagare... Det stora problemet har varit att jag inte haft den där snilleblixten än... En produkt/tjänst man brinner för.
Det får bli i nästa liv.
För det här livet får jag fylla med andra saker!
Som stress.
Slutade 15 idag. Stressade till Emmas jobb. Stressade hem. Stressade till dagis. Stressade till stan. Stressade på fotriktigt.
Återträffade Emma och Gabriel på stora torget. För er som vet så är det en bit från torget till Köket.
Inte???
Testa och gå den sträckan med en snart två år gammal grabbhalva som stannar vid varje(!!!) fönster och dörr och säger "Här äta!"
Den lilla sträckan blir galet lång.
Fast på båt sjukt sätt var det samtidigt fantastiskt mysigt. Och det är väl så det är att vara förälder, en ständig resa mellan glädje och frustration. Ofta är det nog inte så jäkla farligt. Man (jag) stressar nog ofta upp mig helt i onödan.
Mañana, Mañana...
På väg till restaurangen böev det ett stopp på team sportia. Emma behövde en vattenflaska. Själv behövde jag lugnande medel.
Men vattenflaskan var viktigare.
På väg ut rev Emma ner en hög kläder. Gabriel levererade sitt klassiska "Näämeeeen..." Sen vi gick vidare, varpå en annan tjej bakom oss rev ner kläder hon med.
Gabriel?
Ja han vände sig givetvis om och sa "Näämeeeen!!" Vi alla fick oss ett litet skratt.
På tal om skratt. Gick till matsalen med ett gäng barn idag, vid ingången stod en städvagn. Några tjejer i sexan klev åt sidan och ställde sig vid vagnen. Givetvis noterar en liten tjej detta, går fram till sexorna och frågar snällt: "Jobbar ni som städerskor här eller?"
Det uppskattades.
Skitkul att höra när man går i sexan.
Herre jävlar. Sorry. Blev dötrist när man återberättade det. Ska återgälda det nån gång... Men kvarstår vid min princip att inte sudda nåt jag tänkt skriva.
Har bara hänt en gång.
När BT ringde. 5 gånger... Han som ringde ska dock ha en eloge, han hade läst på jäkligt bra! Hänvisade till olika inlägg jag skrivit...
Tog mig nog lite vatten över huvudet då. Men bara där och då.
Skit samma. Överspelat.
Vi gick till Köket.
Lyxfredag. Maten där är galet god! Vill jag minnas.
Eller? Jo jag tror det. Jag drabbades av stressen igen.
Det var jävlar i mig fullt ös!
Gabriel blåste ut ljus, klättrade/klängde, lekte med vatten (blåste i sugrör så det bubblade jäklar!), de spelade musik - Gabriel tappade fokus på att äta, hoppade istället ner och började skaka rumpa, paus, åt lite vitlöksbröd, dansa vidare, upp på stolarna, kladda med händerna på fönstren osv...
Alltså det är inga allvarliga grejer. Absolut inte. Men men stressknapp trycks in direkt. Blir stressad som stryk...
Skrev jag att vi var ensamma där?
Ändå stress. Helvete.
Men har blivit bättre. Det var nog efter det att Emma sa att jag var som "en persiskt gammal kvinna som höll på att försöka hålla Gabriel hel och ren..."
Hennes kommentar är inte 110% politiskt korrekt.
Men skit samma. Jag garvade som fasen och det bet.
På väg åt rätt håll. Om jag får bestämma. Trots mina framsteg fick jag höra att jag betedde mig som fröken Prysselius.
"Prussiluskan".
Pippi... Just a reminder. Den ordningsamma kvinnan på barnhemmet.
Men det var mysigt!
Inte fröken Prysselius-historien.
Maten.
Upplevelsen.
Stressträningen.
Vi åkte hem.
Gabriel åt två glassar. Somnade på fem minuter. Nu väntar jag på att Emma ska vakna och komma ner.
The Wire, kamrater.
The Wire.
Efter en underbar kväll med familjen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar