The båtten is nådd.

Vilken höjdardag, kommer nog att vara den värsta (läs bästa?) dagen som toffel. Idag ska ALLT göras.

Ska strax bege mig inåt stan för att växla lite pengar åt Emma som ska till Danmark med handbollsgubbarna i helgen, väl i stan ska jag passa på att handla mat. Raka vägen hem och här väntar både disk och tvätt. Städa hade gått bra det med om jag velat. Nu snackar vi verkligen om en femstjärnig dag. Sett ur en gravid kvinnas ögon. Inte en skengravids mans ögon. The båtten IS nådd.

Fast har fått det inpräntat av många att det bara är att gilla läget och curla min kära sambo. Har ju som tidigare skrivet redan gjort det i 8 år så det är ju inga radikala förändringar. Det är nog bara anledningen: ”Hon är ju gravid” som ger mig gråa hår. Det är väl bäst att flika in att Emma själv inte använt kommentaren ”Jag är gravid” så många gånger. Faktiskt färre gånger än väntat. Fast vi är ju bara halvvägs. Hundögonen lär ju komma snart. 

Skönt att det är lite handboll ikväll som jag kan se fram emot! Ger alltid en energikick att träffa tjejerna som jag tränar, de är hur goa som helst. Tröga men underbara! He he. Ges mycket positiv energi vilket behövs efter en uttömmande dag. Nu är vi även igång med Newbody försäljning! Detta då vi i påsk ska resa till Spanien på en handbollscup – riktigt häftigt och inspirerande! Så hoppas tjejerna ligger i!

Nu är det bara ett par veckor kvar till ultraljudet. Det känns riktigt surrealistiskt. Tänk att få se att något verkligen lever där inne. Att ett nytt liv utvecklas. Jag hoppas kunna se att barnet redan nu har armbågen i axelhöjd, så jag slipper tjata om det sedan på handbollsträningarna. Kan ultraljudet vara det första steget i att verkligen fatta vad som håller på att hända? Givetvis blir man glad av alla gratulationer men det känns fortfarande overkligt att det som komma skall verkligen komma skall.

Ibland ställer man sig frågan om det verkligen är sant och sådär, har förstått att det är väldigt vanligt. Fyra månader av utebliven menstruation talar väl sitt tydliga språk. Bor en stor dos lycka inombords och fatta att man ska bli pappa! Galet! Vilken känsla, det känns väldigt… väldigt… stort. Surrealistiskt men stort. Jäkla stort.

Dagens Graviditets Dilemma:

Timing.

Min uteblivna.

För någon/några veckor sedan så pratade jag med min tränarkollega, han berättade om en kamrat som han hade. Hon hade mått illa och träffat Gustafsberg från dag 1 fram till födseln. En dag när Emma mådde illa så fick jag för mig att berätta det för henne. Säg så här, jag samlade inte pluspoäng den dagen. Kanske därför jag har massa sketsaker att göra idag? Välförtjänt anser nog många. Kan kanske hålla med. Till viss mån.

Var i Boråshallen och kikade lite handboll igår, var väl inte allt för upplyftande, men gött att matcherna och sånt drar igång! Nu är försäsongen avbetad och nu ska det slipas individuell teknik. Synd (eller inte) att Lundbyhallen rasade i vintras. Negativt är att vi bara har två innepass i veckan, positivt att det var en riktig skethall! Får hoppas att kommunen får tummen ur och fixar den snart. Rasade, men sen ska det på politikerhåll diskuteras och utredas om varför. Ska det vara så svårt? Mycket snö, ett slarv/snabbygge, skiten rasade. Fixa! Nej, nu ska det utredas och det lär väl ta ett år. NÄSTA höst är första beräkningen att det ska vara klart. Sen kommer alla förseningar på det. Grattis Borås stad. Smart lösning.

Det här med tvivel, jag pratade med en nära vän på mobilen  nyss, han sa en väldigt klok sak! Det infinner sig ibland en sån där osäkerhet som jag skrev om innan. Han var kvicktänkt sa att det var en win-win situation: Antingen så föder hon ett barn (eller två) eller så kommer det en godispåse. Det är en win-win situation. Har inte sett på saken så innan.

Dags att börja beta av dagens alla ärenden!

Undra i vilken ände man ska börja. Förmodligen i fel.