Sanna mina ord...

…jag blir löjligt ynklig som förkyld! Uj uj uj. Idag har det inte gjort särskilt många knop. Sjukskriven. Så drygt. Har mest suttit och knåpat ihop helgens läger. Tvättat lite. Var på stan med Emma och köpte första säsongen till The Unit. Vi får se om det är något att ha! Någon som har sett den? Har bara sett något enstaka program. Fast det var ju typ x antal år sen. Så det vore ju lögnaktigt att säga att man minns särskilt mycket av det. Första avsnittet har vi betat av, känns fortfarande rätt så nytt! Kan nog bli bra! Att åka ner till Hemmakväll för att leta en serie som vi ska beta av var inte det lättaste! I bakhuvudet fanns ju hela tiden Fresh Prince boxen som står hemma i hyllan. Fast någonting sa mig att det inte var gott nog åt min sambo. Själv så är det ju precis hur bra som helst! Vilken serie! Nu snackar vi hög klass. Törs lova att det är många som är i min ringa ålder som suttit hemma i soffan och sjungit med i avslutningen:

"I pulled up to a house about seven or eight
And I yelled to cabby: Yo, homes smell you later!
Looked at my kingdom, I was finally there
To sit on my throne as the prince of Bel-air!"

Kom igen!! Visst har ni!?! Inget att skämmas för. Ni behöver inte bekräfta det som kommentar, bara sitta och nicka instämmande. För jäkla bra serie! Mycket flum, skratt och vassa repliker. Den serien är det klass på! Inte på Emma dock, som nöjer sig med ett avsnitt eller två. Sen är det bra. Tidigare serier som vi betat av är Oskyldigt dömd, med Persbrandt, som var förvånansvärt bra! Allt började dock med Cold Feet, eller Kalla fötter, för den som inte är så vass på engelska. Fick den i födelsedagspresent (Tror jag. Nu är jag ute på tunn is.). Julklapp var det visst, var tvungen att checka av med chefen. Men ärlig som jag är låter jag originaltexten stå kvar och jag sonar mitt straff! Blir väl bara några piskrapp eller five-across-the-face. Sen är det klart. Nobody puts Kebab in the corner!

Emma är förtjust när det involveras relationer, och en story som är lite mer än bara "US-Army-Super-Duper-Pang-Pang-Kill-`em-All-Nobody-Beats-US". Som det nu råkar vara i The Unit. Det handlar även mycket om relationer. Verkar lovande! Just relationer har de två tidigare boxarna vi betat av, Oskyldigt dömd och Kalla Fötter också handlat om. De har relationerna som en trygg grund genom hela serien. Kalla fötter handlar i princip bara om relationer. De går nog igenom samtliga faser i livet. 99% relationer och 1% United. Det duger för mig. Jag satt lydigt, kikade igenom alla avsnitt och kan runda av med att säga att den var förbannat bra!

Raskt och oväntat hoppar vi till DGD, Dagens Graviditets Dilemma:

Emma: Jag ska nog runda av dagen med saltgurka.
Jag: Tror du att det kan vara din ”graviditets-grej”?
Emma: Nej, jag blev bara sugen på det.

Ehhh… Är det inte det som är typ hela grejen? Eller har jag som skengravid sambo missuppfattat hela poängen? Inte omöjlig då jag är lite glömsk, förvirrad och kanske den bästa anledningen – Förkyld! Kan någon som varit med i matchen vägleda mig? Tack. Eller snälla snarare.

Kan inte riktigt släppa det där med killnamn. Svårt som fasen! Det har börjat utkristallisera sig några namn. Tyvärr verkar Cantona bortplockat. Kanske finns med som en joker? Får jobba på`t! Har vidgat synen så nu är det inte bara namn som… som… Kanske inte ska skriva det här? Finns alltid någon som blir trampad på tårna. Så jag låter det vara. For now. Kommer säkert närmare inpå!

Något annat som jag har svårt att släppa är det här med idrott, förutsätter att det blir någon idrott hur som. Det är ju inte säkert det heller. Kan ju bli… Innebandy. Men förutsatt att det blir det så vill man ju finnas där som stöd och stötta så gott man kan. Det lär man ju göra oavsett vad det blir (liten lögn). Som förälder måste ju det vara en viktig del att vägleda barnet?! Det beslutade jag mig för för någon månad sedan när jag och Emma åkte till kvinnans paradis IKEA. Jag ska bli en vägledande förälder. Så, hur blir man det? I det här stadiet finns ju inte så mycket att göra mer än att köpa en korg och fylla den med ett 20-30-tal olika bollar! Givetvis! (Nu börjar det likna nåt, Fransson!) Det får kosta ett fönster på nåt vitrinskåp, några välta vaser och en lampa som skjuts ner. Jag tar det med glädje! Kanske inte just i stunden. Men sen. Fast det kan ju bara så att barnet siktar på just den vasen, då är det ju genast väldigt positivt! Får resonera lite kring det där! Allt hänger ju på vilken attityd man har gentemot en situation – är situationen ett problem eller en möjlighet till utveckling?

Det måste ju bara vara ens egna förhållningssätt som avgör!

Vill runda av inlägget med att tacka min underbara sambo för de två Piggelin glassarna som hon köpte på väg hem från jobbet. Såååå gött det lenade i halsen!

Eller förresten, jag rundar av inlägget med att säga ett stort Grattis till Tony K och Johanna som väntar tillökning i början av nästa år! Handbollsgenerationen född 2011 kan bli riktigt vass!