onsdag 25 augusti 2010

Olust och dålig feeling!

Det var ganska olustigt. Känslan av att lämna Emma på jobbet vid halv sju i morse. Just med tanke på vad som hade hänt utanför bara 12 timmar innan. Var måttligt lustigt att sätta i nyckeln att åka därifrån.

Vad är det för sju(k)t samhälle vi lever i? Någonstans mitt i all misär och allt elände som händer så känns det som att det håller på att bli en acceptans för det. Medierna matar ut elände och djävulstyg från världens alla hörn, inte konstigt att man blir mätt på det. Till slut orkar man inte ta in det längre. Inte jag i alla fall. Dumt att generalisera kanske, fast det är lätt hänt. Tänk om det emellanåt skulle vara en sådär riktigt glad nyhetssändning, där man bara matades med positiva saker som hänt runt om i världen! Nyheterna är väl ett av de mest välsedda programmen, om man bara visar elände, vad för naiv människa tror inte att det påverkar befolkningen negativt? Man slänger på radion på morgonen: Naturkatastrof här, någon mördad där, faan vad det tär… In i gruvan och jobba, hörlurar – bra musik och dåliga nyheter. Hem efter jobbet, släng på tv:n – nyheter – Naturkatastrof här, någon annan mördad där, faan vad det tär.

Undra varför så många mår dålig? Stress och negativ inställning tycks prägla stora delar av vardagen för många. Allt handlar om ett förhållningssätt, att våga skapa bra förutsättningar för sig själv, uppenbarligen gör ingen annan det.

När vi ändå pratar om samhället vi lever i, det är en ganska absurd tanke att några av de som har sämst betalt i landet är de som ska skapa förutsättningar för kommande generation, de som tar hand om de äldre som bara vill ha ett drägligt liv och de som går på landets alla sjukhus och ska ta hand om alla som är sjuka och skadade. Hur är det möjligt? Nyligen var det en man som inte fick komma in på akuten på grund av överbeläggning. Han dog. Vad är det för jävla grej? Hur är det möjligt att vi i Sverige 2010 inte kan ta hand om en stackare som åker till akuten! Jag menar inte på några sätt att det är de som jobbar där som ska skuldbeläggas, men personalbrist ska väl inte få vara en orsak till en människas död? Vad läggs pengarna på istället? Istället för att skapa en grund för barnen, de äldre och de sjuka. Lever vi i ett samhälle där vi inte vill ta hand om de grupperna? Känns ju som ett normalt beteende. Eller inte. Sverige har mycket att lära av andra kulturer, hur man tar hand om människor och deras värden, visst håller sjukhus och skolbyggnader hög klass, men det måste ju finnas pengar till dem som jobbar och ska vara där också.

Lös det bara. Ska inte få vara ett problem, anser jag.

När man själv vet att man inom några månader ska bli pappa, så blir man ju ännu mer irriterad. Vad är det för samhälle de föds in i? Det är kanske dags för landet lagom att våga sticka ut!

Dagens Graviditets Dilemma:

Utgår på grund av att jag är irriterad på massa annan skit. Plus att min sambo har varit dräglig i ett par dagar.

Det här inlägget badar inte i positiv anda, så här kommer några bra saker:

Positivt, något måste vara positivt och visst är det så! Satt uppe sent och ”pratade” med en tjej som jag tidigare tränat. Det var en riktig energikick och allmänt väldigt trevligt! Tack för pratstunden!

Positivt är att jag även fått min praktikplats klar, och den känns hur bra som helst! Så nu ser jag fram emot den mer än vad jag gjort tidigare.

Positivt är att det finns plats på tvättsträcket.

Positivt är att jag börjar bli mänsklig igen efter förkylningen.

Positivt är att jag var snäll och utelämnade Dagens Graviditets Dilemma.

Positivt är att skolan snart drar igång.

Positivt är att Spotify är riktigt bra!

Positivt är att jag har en underbar sambo, som gärna tar disken ikväll.

Positivt är att jag ska kika lite handboll ikväll, med min tränarkollega. (Därav att jag inte kan ta disken)

Positivt är att jag nu ska kika igenom text-tv.

Positivt är att jag inte bara var negativ. Om än på nåder.

1 kommentar:

  1. tack själv för pratstunden! energikicken var ömsesidig. er blogg får från å med nu bli en favorit på min dator, så jag kan få mig lite goa skratt här i vår lya i oslo. som vi sa har mkt löst sig här av att tänka positivt å ha ett leende på läpparna! Ta hand om er. Kram

    SvaraRadera