Bröllopsdagen - Bortklippta scener!



Fulast vinner! Emma fegade ur...



Tänk er den mest romantiska plats att fria på. Vart är det? På en strand? Utomlands på en resan? På stället ni en gång träffades för första gången? Nå, vart är det mest romantiska stället man kan fria på? Oavsett. Jag var inte där.

Mitt lilla frieri gjorde jag med Gabriel i famnen medan Emma stod och torkade upp vid skötbordet efter en liten olycka.

Föga romantiskt.

Men nu är vi gifta.

Nåväl, Emma skrev om det mest underbara, men eftersom jag är jag så tänkte jag delge en del bortklippa scener från dagen. Enjoy!

05.30. Gabriel anser sig sovit tillräckligt och tycker att det är läge för uppstigning. Mamma och pappa är inte riktigt inne på samma spår. Meeeen nu är Gabriel bossen, så rise and shine! Det är er bröllopsdag.

Carpe diem.

7.45 Gabriel übertrött. Stentjurig. Ösregnar ute. Nä nu jäklar tänkte jag, slängde på mig lämplig klädsel, packade ner Gabriel och gav mig ut i ösregnet. 20 minuter senare var jag tillbaka. Gabriel hade tokskrikigt hela tiden och jag var helt dyngsur. Hann knappt kliva över tröskeln innan han stensomnade.

Fick väcka honom 10.00 så vi skulle hinna.

Vår vigsel var underbar! Men visst fanns det några godbitar där med!

- Vi gick in till Lionel Ritchies ”Endless love”. Låten är lite över 3 minuter och tanken var nog att man skulle gå långsamt fram. Efter tio sekunder stod vi vid prästen. Först. Snabbast. Vinnarskallen kom fram. Gav dock tid till eftertanke.

- Hon som spelade piano spelade helt fel vid en refräng. Svårt att undvika att skratta till lite försiktigt.

- Under vigseln så ringde prästens mobil (classic), men den låg iaf i arbetsrummet. Kände inte igen melodin.

- Kyrkan har två utgångar. När vi började gå ut så satt vaktmästaren(?) på en stol mitt framför utgången. ”Jaha, ni ska ut här?” Undan med stolen och upp med dörrarna! Fort gick det. Vi gick ut, möttes av blåst, fortsatte gå. Sen blev det lite Hitta Nemo: ”Now what?” Vi kollade frågandes på varandra. Vad gör vi nu? Efter en stund så vände vi oss om, då ser vi prästen och kyrkvärden stå och kika ut från dörren. Ville inte gå ut i blåsten.

Efter vigseln så begav vi oss mot Oliven för att äta gott! Gabriel stentrött. Hade hållit ut bra under ceremonin. Vi beställde mat och G var i stort behov av att sova. Jag gick till kassan för att be dem packa maten så vi kunde ta med den hem. Meeeen, icke. Precis när jag kommer fram så kommer maten ut. Dags att underhålla G. Hmm… Vi fick lite hjälp dock av någon som jobbade där som underhöll G lite. Kom ut med kex fyllt med choklad. Tack men nej tack. G fick leka lite med det (Matmissbruk). Vi slängde i oss maten på småbarns-familj-vis. Snabbt!

Sedan hängde Elin med oss hem, hon skulle lägga över bilderna från vigseln och fika. Vad blev det för smarrigt en dag som denna? 5 bullar för 25 spänn på Preem. Ska det va, så ska det va… He he. Värdigt dagen!

2,5h efter vigseln så satt vi soffan, allihopa, med slappekläder. Underbart! Drack saft/kaffe och åt våra Preembullar. Men innan så hade vi startat disken, tvätten och så vidare. Back to reality.

The Payani family reality.

Men vi älskade dagen. Precis som den var.

Vill inte att något ska vara annorlunda gentemot hur det var.

Kanske att jag skulle fått äta kexet på Oliven.