De senaste veckorna har jag gått och lagt mig innan tio varje kväll. Oftast har jag somnat i soffan redan strax efter nio, men så tar det alltid nästan en timma innan MIN MAN (gillar att kunna skriva det alltså) har lyckats tjata upp mig därifrån. Jag känner inte av tröttheten sådär väldans mycket på dagtid, men på kvällarna är det som att ridån dras ner så fort Gabriel somnat. Föreställningen tar slut and the fat lady starts to sing. Sällan hinner jag dock knappt höra vad det är för melodi hon sjunger innan tröttheten rullar över mig och ögonen slås igen.
(Detta skrev jag igår kväll. Sen tog det stopp. Ironiskt nog somnade jag...)
Godmorgon! Startar denna dag med en note to self. "Emma, börja aldrig skriva ett blogginlägg på kvällen. Det blir bara en massa svammel om tjocka tanter och du orkar aldrig skriva klart det! Okej?!"
Så hur mås det i stugorna? Här är det bara fint. Jag och Gabriel kan summera veckan som mycket bra med flera roliga inslag trots det otroligt gråa vädret. Vi har hunnit med både babysång, kvällsbesök av moster, dagsbesök av farfar och igår var Antonio och hans dotter Alma här och fikade/lekte hela förmiddagen. Riktigt härligt att se barnen tumla runt på golvet ihop och mycket uppskattat med lite vuxensällskap och någon att kunna snacka lite strunt ihop med. Det syntes på Gabriel att han gillade besöket också, även om han blev trött av det. Alla nya intryck tillsammans med bara en halvtimmas vila på förmiddagen resulterade i att han sov tre timmar(!!!) ute i sin vagn efter lunch. Vad hände där liksom? En gång, efter drygt en timma, fick jag gå ut och skaka lite i vagnen så han somnade om, men inte trodde jag att det skulle dröja två timmar innan han vaknade igen. Detta var så olikt honom att jag fick gå ut flera gånger för att se så att allt verkligen var bra med honom och varje gång låg han där nöjd och snusade. Synd att han inte kunde hintat mig i förväg om att han tänkte ta en sån långsovning, då hade jag ju kunnat vara lite förberedd och hunnit göra massor med saker under tiden. Nu gick jag istället bara och väntade på att han skulle vakna och kände aldrig att det var någon ide att dra igång något större projekt.
Oh well, till slut vaknade han iallafall och det med besked kan jag säga. Jäklar vad han röjde loss hela eftermiddagen/kvällen sen. Ålade hit och dit, klättrade igenom och upp på saker, satte sig, la sig, ställde sig på knäna med händerna mot dörren, ramlade baklänges och slog i huvudet, ramlade framlänges och slog i pannan,
drog i en sladd och fick en lampa över sig and so on. Det var inte bara Gabriel som var slut när han somnade strax efter sju. På nedervåningen gick sen hans föräldrar runt som två zombies och försökte laga mat och röja upp efter Tromben.
Idag skiner solen för första gången denna vecka, så efter lunch går vi ut jag och Gabriel och så får vi se vad vi hittar på. Han älskar att vara utomhus så han är nog nöjd om det bara blir en promenad i vagnen, men för mig är det viktigt att försöka ge honom lite fler uteupplevelser än så. Så vi får väl se vad vi hittar på. När han var mindre och vi bodde på Byttorp kunde vi ibland bara gå och sätta oss på busshållplatsen och titta på bilar. Gabriel satt då ofta helt uppslukad av all rörelse framför honom. Ett tips på billig underhållning till alla småbarnsföräldrar därute. :)
Nu ska jag ta tillfället i akt och slänga mig i soffan med en bok medan Gabriel vilar. Jag tippar på att jag hinner sisådär tre, max fyra sidor innan han vaknar eller jag somnar. Båda alternativen är ena riktiga lågoddsare. That's how we roll helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar